Platta till tiden

Ååååh. Nu är det så där jobbigt igen.  Mittemellan värme och kyla, höst i antågande. Arter av olika slag pockar på uppmärksamhet och knackar på ryggen liksom. Och jobbet trycker ner mig i stolen. Kanske är räddningen att vattenmassorna fortfarande är mer än rejäla och gör vissa obligatoriska metepass svårbemästrade. Och innan jag frivilligt kliver i några svettiga vadare och viftar efter öring på kusten måste kylan bita fast ordentligt. Det blir någon utflykt till bortaplan. Kanske några abborrar, kanske lite mete i en hemlig sjö, kanske...

Och så de plattas liv och leverne. Nätfolket får för många - i vanlig ordning. Rensar febrilt, ger bort till vänner och släkt, säljer svart i trädgårdarna och beklagar sig över att näten är tilltrasslade. Min enkla lösning på det problemet lyder så här: Skippa näten! Kasta dem och skaffa ett spö.

Bottenmete efter skrubba i solnedgången är kul, ger så mycket fisk som räcker för en middag och går att avbryta när du tycker att det räcker. Äger du ett ordinärt haspelspö, eller ännu hellre ett trivsamt feederspö med känslig topp, så behöver du bara köpa några räkor, eller gräva upp lite mask och kasta ut. Antingen släpar du kroken bakom en lämplig tyngd, eller så knyter du en upphängare en bit ovanför sänket . Kasta ut, lyft sakta hemåt med full koncentration på spötoppen. Vill du trixa till det använder du en liten feeder/behållare som sänke och kastvikt där du matar i lite väldoft som lockar de platta matvraken. Mäsk med små fiskbitar och grunkor, exempelvis.
Kör hårt. Rapportera gärna. Jag ska själv försöka komprimera arbetsbördan och ägna mig åt både platt, avlångt, tjockt och allt däremellan på fiskefronten.