2011-10-31

Monkey business

Det verkar kanske som ren buskis. Även en apa klarar att fiska det smidiga kustfisket. Allt du behöver är vadarbrallor, ett spö och några små enkla drag. Mössa är också bra, om du inte har päls som fläktar i vinden, men håller dig varm. Det är inget snack. Det funkar.




Men medan apor och annat löst folk härjar runt på hemmastränderna sveper jag iväg till gäddvikarna på fastlandssidan. Det är stiltje. Glasklart, blankt, soligt och ... tvärdött. Vi hittar någon fisk i skuggan, och nöter på. När vi får lite gråväder och antydan till vind hittar vi fönstret. En liten glänt av riktigt gäddfiske. Några rappa hugg och glädje i båten. Trion tassar runt på amerikansk filtmatta och kastar tills armar och rygg värker. De stora uteblir. Tills vidare!



Det är skönt att komma hem också, trots lite PFD - Post Fishing Depression. Botemedlet heter fiske på hemmaplan. Mer om det kommer. 


2011-10-23

Bortom leriga vägar

Så kommer den. Den riktiga hösten. Tiden då morgnarnas frost målar landskapet i försiktig akvarell. Tiden då mörkret kommer snabbt och tungt på den sena eftermiddagen. Men det är också tid att klä sig varmt och beväpna sig med extra hett kaffe. har man tur ligger kusten öde, med bara vinden som ljudkuliss. Sommarstugeägarna är borta, småvägarna leriga och naturen på något sätt stabiliserat i ursprungsformen. 



Jag möter upp Josef och vi går på gemensam jakt. Det är kontakter med både grönt, silvrigt och guldbrunt från den undre världen. Arga, jagande fiskar. Svåra att kroka, svåra att få grepp om, men underhållande.



På annat håll har Lasse trevligt. Några små, men också en riktigt härlig kanonblänkare i fin storlek är en smakstart för den mörka årstidens ljus. Om du tittar riktigt noga genom bilfönstret kan du se vilket ställe ... Ja, jag skojar. Så enkelt varken kan eller ska fiske vara. Välkommen höst. Grattis Lasse!


Foto: Lasse Vallin

2011-10-13

Kall, härlig vind

Vinden är kall. Det är en nydaning. Vädret och temperaturen slår följe och tar en brant kurva neråt. Mörkare, ruggigare, men också friskare, ödsligare. Det här är ännu en favorittid. Dagarna är svåra att överleva i inomhusmiljö. Jag tar varje tillfälle jag kan att ta mig ut till kusten, till vattendrag, till skogar och till platser där vädret verkligen är.






Sportfiskarna, med fiskebroder Micke i spetsen, driver gädddfabriker som ska ge förbättringar på rovfiskfronten. Under tiden är de här typiska kustgäddorna, med sin vackert ljusgröna kulör, sina proportionerligt små huvuden och sina strömlinjeformade torpedkroppar inte så vansinnigt många.
Jag behandlar dem med mesta möjliga vördnad. Hugget är hårt och i det ganska varma höstvattnet är hon stark, rusar mot hårt ställd broms och drar i sidled. Men snart kan jag försiktigt lyfta henne till en blöt matta, placerad på mjuk tång. Ett par snabba bilder och tillbaka. Det går så snabbt att jag inte ens har tid att bry mig om ljusreflexerna i något fanstyg på jackan som närapå kraschar bilden. Gäddan ska må bra och jaga vidare. Prio ett!






Vågorna slår mot stranden och vindarna rister i mössan. Det här är min årstid. En av dem. 

2011-10-07

Kunskap i rutan

Jag misstänker att du hellre vill läsa en öringrapport. Det vill merparten av mina besökare, har jag märkt. :) Men mina truttaeskapader kommer du kanske få vänta ett litet tag till på. Jodå, det fångas en del fisk. Men merparten är lekfärgade fiskar. Ja, det gäller både de stackare som trasslar fast och kvävs i näten och de som krokas på och (oftast kanske?) krokas av från linänden. Just på grund av andelen lekfisk så här års låter jag öringarna vara. Men, mest för att det är annat fiske, andra uppdrag och andra intressen som lockar just nu. Fast något enstaka pass även efter prickiga firrar kanske ligger pyrt till ...

Men som pauskunskap (för det är inte fråga om "underhållning") tycker jag att du kan kika på dokumentären om laxodlingarna i Norge och Chile. Den finns tillgänglig t o m 5 november. Ämnet är bekant, liksom kunskapen om att det går åt fem kilo animaliskt foder för att skapa ett kilo lax. Lokala musselfiskare i Chile är förlorare, antibiotika och tillsatser i födan misstänks kunna åsamka stor skada. Hur illa är det för havet i stort, för människorna, för djuren i odlingsområdena? Är laxodling en total katastrof?

Se och döm själva. 
Här: http://svtplay.se/v/2557387/dokumentarfilm/laxfestens_baksida ser du filmen.


Var snäll mot naturen där ute! Snart är jag iväg på mer jakt efter väsen som äger nedanstående garnityr. Dock levande exemplar.