Vinden är kall. Det är en nydaning. Vädret och temperaturen slår följe och tar en brant kurva neråt. Mörkare, ruggigare, men också friskare, ödsligare. Det här är ännu en favorittid. Dagarna är svåra att överleva i inomhusmiljö. Jag tar varje tillfälle jag kan att ta mig ut till kusten, till vattendrag, till skogar och till platser där vädret verkligen är.
Sportfiskarna, med fiskebroder Micke i spetsen, driver gädddfabriker som ska ge förbättringar på rovfiskfronten. Under tiden är de här typiska kustgäddorna, med sin vackert ljusgröna kulör, sina proportionerligt små huvuden och sina strömlinjeformade torpedkroppar inte så vansinnigt många.
Jag behandlar dem med mesta möjliga vördnad. Hugget är hårt och i det ganska varma höstvattnet är hon stark, rusar mot hårt ställd broms och drar i sidled. Men snart kan jag försiktigt lyfta henne till en blöt matta, placerad på mjuk tång. Ett par snabba bilder och tillbaka. Det går så snabbt att jag inte ens har tid att bry mig om ljusreflexerna i något fanstyg på jackan som närapå kraschar bilden. Gäddan ska må bra och jaga vidare. Prio ett!
Vågorna slår mot stranden och vindarna rister i mössan. Det här är min årstid. En av dem.
1 kommentar:
Hej Nicka i dag 15 okt var ute och tog ca 60 gäddor den största på blyga 4 kg men det som gladde mig mest att 45 av alla gäddor som vi fick var mellan 250 gr o 800 gr vi är på rätt väg tror jag alla gäddor fick friheten till baka
Skicka en kommentar