Det lilla roliga

Filosofin är klar när jag ger mig av. Efter mer eller mindre seriösa försök på olika arter i olika väder ska jag bara njuta. En fiskedag utan andra mål än att bara må gott i sensommarsolen och att få i mig tillräckligt mycket kaffe. Det är klart att det blir trubbel på vägen. Jag borde ha anat oråd när jag såg himlen dagen innan. Vackert och skrämmande på samma gång. Med bud om väderändring rullar enorma moln in över en kvällshimmel som ser ut att vara doppad i akvarellfärgernas mest bjärta avdelning.

Men dagen börjar fint och stillsamt. Efter enstaka duster med någon liten gädda och en eller annan abborre kommer det. Närmare kuling än bris. Och det är långt hem, utan motor. Jag ror som en besatt, stannar för vätska och ryggvila, ror vidare och muttrar något om hur den här dagen egentligen skulle vara. Jag slår åran i benet och vaknar till. Filosofin åker upp ur gömmorna. Det gäller att njuta av ögonblicket, även om det viner runt öronen. Jag gläds åt några spralliga firrar och åt att jag får ett gratis träningspass på köpet. Jag gläds också åt att SMHI inte är fullärda ännu, för då hade de väl förutsett det jag som fullkomlig amatör anade.