Det slår mig, mitt i ett monotont husmålningsprojekt; Även när fisket är lite motspänstigt är det njutbart. Kanske är det därför jag är så förlorad. För trots att jag kan gny lite när vindarna piskar för hårt, eller åt fel håll, så trivs jag. Även om vägen till den taktiska triumfen slingrar sig som mallorcanska serpentinvägar så finns det spänning, hopp, njutning och glädje inbakad i varenda minut. Den stöddigaste sutaren som vattnet har att erbjuda vinner dragkampen, men nästa nyper jag. En majestätisk, till synes framtung, skräntärna plockar lekande lätt ihop middagen i skumrasket innan farliga moln bullar upp sig över magentahimlen. Jag spejar mot lysstaven och glömmer den kraschade datorn. Jag är motsträvig. Jag jagar, sittande blixtstilla i ett antågande busväder. En strävan så god som någon.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar