En skammens vinter
Jag känner mig nästan skamsen. Jag tillhör inte skaran som viker ner sig för lite kyla, eller för busväder. Nu beror det delvis på att jag alltid har oväder i släptpåg, men också på att möjligheterna alltid finns där ute. Men den här vintern har fått mig lite ur slag. På tok för lite fiske för att jag ska känna mig nöjd. Men samtidigt har arbetsbelastningen varit så hög att jag inte haft så mycket val. Och då känns det bra att det ändå är tokmycket snö och bistert som i Sibirien. Fiskemöjligheterna och förutsättningarna är inget vidare, ärligt talat. Någon tur hit och dit blir det ju förstås. Och många behövliga redskapspyssel inför det som kommer, även om det dröjer; våren.
Kenta F smiter ut och trotsar kylan lite då och då. Det finns ju dagar då termometerns siffror ser nästan trivsmma ut. Då fungerar grejorna. Då gäller det bara att hitta lite kust som är hyfsat ren från is. Den finns. Och öringarna finns där. Jag har upplevt att det är en del mager fisk som går på sparlåga förstås, men en och annan tjockis från havsdjupen kan ju tänkas komma in och bjuda på tunggung. Mer snö att vänta, men också löften om mildväder. Nu får skamkänslorna snart vikas ner i en låda och stuvas undan.
MMS-foto från Kenta F.
2 kommentarer:
Tjena !
Var på Gotland helgen 19-21/2. Spöt med såklart.Speciellt när man får vada i 60cm snö en bra stund för att komma ner till havet-väl där svettig och blöt INNAN fisket börjar. Belönades med tre fina öringar, liten mellan och en större. Alla fick naturligtvis gå tillbaka-inte så feta såhär års. Efter några timmars fiske smärtar det i händerna till den grad att det känns som om man skall spy-men det är ju det som är en del av tjusningen i ruskvädret!
Kallt, tufft och härligt! :)
Du får värma dig med blotta tanken på att du faktiskt har möjlighet att över huvud taget åka ner och fiska - vilket inte ens alla som bor här hinner med. ;) Skitfiske.
Skicka en kommentar