Bildkavalkad från svala norr

De första höstlika vindarna drar in från havet. Det gör att jag vädrar roliga möjligheter i många avseenden. Jag tänker också tillbaka på nordligare äventyr. Kanske gör jag det för att slippa fundera på det vansinne som planeras i Ojnareskogen, där Nordkalk har planer på att gräva sönder vitala delar av norra ön för kalkbrytning.

Att grundvatten äventyras, starka naturvärden skövlas och djur blir hemlösa hör liksom inte hit. Inte ens de närboende böndernas oro och protester betyder något. Inte heller det absurda faktum att vår förre miljöminister lät lobbyister påverka honom till en lagändring (!), så att Nordkalk kunde få igenom tillståndet har hjälpt för att stoppa vansinnet ännu. Men slaget är inte förlorat än. Googla och läs på - om du inte redan gjort det. Det är en miljö- och rättsskandal av obegripliga mått. Vi lever i en cynisk marknadsekonomi, som oroar mig djupt.

Jaja. Om framtiden ibland ser dyster ut får man leva på ljusa minnen för att samla kraft. Och i Miekak var det sannerligen kraft, styrka och hopp.  

Alla foton nedan: Josef Anderberg & Nicka Hellenberg.

Precis som i Ojnareskogen är vattnet så rent att man kan dricka det. Och gott är det. Obegripligt gott.

Regn eller rusk. Rödingar och öringar måste ändå äta. Ibland lurar vi dem att äta fel saker. 

Innan solen dyker ner bakom glaciärbesmyckade berg letar vi oss nerströms. 

Vatten. En urkraft. Så mjukt och hårt, så stilla och så vådligt rusande.

Vissa fajter förlorar man givetvis. En förlorad fisk, en vunnen erfarenhet. 

Och då och då en belöning som hämtad ur en saga. Torrflugefångad röding av härligaste snitt. 

Tack till Fiskejournalen, Volvo, Sameo, Miekak fiskecamp, Josef Anderberg & Jacob Enander.