När dofterna tar över

Till slut står jag inte ut. De bästa kvällarna för flötmete i stillheten passerade. Jag gjorde hundra andra saker, men tänkte tusen tankar på den sköna ensamheten där ute i karpstolen. Så när regnet bokstavligen hänger i luften och åskan ryter på lite distans är jag tillräckligt fiskesugen för att trotsa förnuft och vädermakter. Knappt har jag lodat djupet förrän det brakar lös. Regnet fyller luften och smattrar mot lövverk och vattenyta. Jag tar skydd under ett träd, fäller ihop stolen och täcker över mäskbaljan. Ungefär tre koppar kaffe och fjorton besvärjelser senare klarnar det lite grand. Det mullrar på håll, doften av regnblöt mark och fåglarnas rappa vingslag är tecken på att det är högst temporärt. En kulen himmel är en rejäl föraning. Jag skyndar ner till vattnet och låter fingrarna röra runt och krama mäsket. Det är nostalgiska dofter. Ända sedan jag var liten knodd och läste om metefantasternas framgångar har jag fascinerats av doftexperimenterandet. 

Mixen må vara den rätta, eller så är det bara luckan i molntäcket som gör fisken aktiv. Sarvar och sutare omvartannat. Spöt knyckert, linan sträcks och jag myser i stolen. Jag tackar ABU-gänget för mina smidiga kläder som håller mig torr och varm. Ett litet läckage över nacke och axlar är allt som märks. Men, det tror tusan det efter den störtskuren. 
Sutarna är av ganska modest storlek. Runt två kilo, med någon enstaka större. Men varje gång en rödögd krigare rusar iväg mot växtligheten är jag lycklig som ett barn. Det är sommar för mig. Sommar och drömsk fiskemagi, varje gång lyftnappet får den tunna flötestoppen att resa sig och mina nervbanor att reagera. 

Så småningom är vädret med stort "V" tillbaka. Vinden tilltar, åskan förmörkar himlen över horisonten och   doften av ozon och mäsk byts mot det annalkande regnet. I samma stund som jag bestämmer mig för att veva upp och lämna in för kvällen drar flötet sidledes iväg. Tungt och segt svarar det i matchspöt, när den största sutaren för dagen visar raseri och envishet. Men håven omsluter snart fisken. Jag får bråttom. För nu börjar det stänka och dundra på samma gång. redan i bilen längtar jag tillbka. Vi ses igen.