Knappt hemkommen från Blekinge, där tranorna skränade, är jag åter på en kust där brunänder och knölsvanar letar mat på grundvattnet. Dimman lättar näppeligen trots en bitsk vind. Fuktmättat, lockande och ovisst, nu när det är lågvatten och fortfarande iskallt i böljan. Men hopp om vår är det trots allt. Småfåglarnas sång och ljuset som räcker långt in på eftermiddag berättar det för mig.
Jag gör ett första kast och vandrar samtidigt ut mot tunga vågsvall. Jag är inte beredd.Jag tror att jag har fastnat i botten. En seg känsla. Men så höjer jag spöet och känner ett tungt, envetet motstånd när en stadig fiusk drar i sidled. Utan mothugg har jag inte lyckats fästa krokarna, så den stora släpper snart. En sådan fisk man inte stoppar hur som helst.
Det tar en stund innan jag får lite plåster på såren. Jag nöter av en fin sträcka utan en enda påhälsning. Men när jag retirerar mot bilen stannar jag till och testar en liten fläck som ger mig rätt magkänsla. Kanske är det egentligen någon slags inarbetad erfarenhetsbank som säger åt magen att det nog är rätt ställe.
Första kastet här också. Fisken sitter. Den hugger långt in, när jag låter draget stanna upp och liksom vila i horisontalläge. Den sprattlar, snurrar och far an. Snart släpper jag den. Den är runt 55 centimeter lång och vitblank, skir, ren som snö.
Ytterligare ett par kast och en havsöringsfrände i samma slags förpackning, bara något större, biter tag – och jag håller fast den. Den får vila på en blöt sten medan jag rotar fram peangen och krokar av den.
Jag undrar varför jag inte hittar de riktigt stora. Vissa verkar kunna åka ut, kroka ett par och alltid ha en 70 centimeter lång öring att rapportera hem om. Så är det sällan för mig. Men, blind av min ständiga passion för kusten, för fisket och för tystnaden, så fortsätter jag. Hopp om vår och hopp om det riktiga hugget – det som inte uppenbarar sig enligt matematisk logik, utan mer av en slump, antar jag. Men, kanske händer det.
-->
4 kommentarer:
Du undrar varför du inte hittar dom stora, ja undrar varför ja inte hittar någon överhuvudtaget ;) vad letar du eftet hos ett bra ställe? Eller vet du sen tidigare att de är ett bra ställe?
Vad har du för spö,ser så långt ut:)
Tack för att du skriver!
/jonte
Tidigare du sade:" Sa jag att jag älskar att fiska gädda? "
So kanske Du är The PikeMan, inte The TroutMan? :-)
mvh,
Sumo
Myckwt möjligt, Sumo. Men det har just inkommit nyheter som kanske ändrar på tidigare påståenden ... Ja, inte det där med gäddor - dem älskar jag fortfarande ... To be contiuned.
Jonte - Tack så mycket.
Jag gillar att leta runt på både gamla favorithak och nya, mer oprövade. Jag väljer plats efter dagsform, väder, vind och personliga idéer. Knepigt är det, men det ska det vara.
Jag fiskar med lite olika spön, men i regel tiofotsklingor som har en rekommenderad kastvikt på ungefär 10-35 gram, gärna sådana som är speciellt anpassade för vikter mellan 15 och 30.
Kör hårt.
Skicka en kommentar