Efter en sen kväll med metspön, tungt släpande och allt som hör till är det som en lättnad att åter känna kustens sköna saltfläkt mot ansiktet. Jag får ett par timmar över och bestämmer mig för att göra ett väldigt tidigt öringsförsök. Visst är det lägre temperatur som gäller. Men en vanlig missuppfattning är att varenda öring simmar längre ut till havs i 15-gradigt vatten. Icke. Ingalunda. För att bevisa det kliver jag i vadarbrallorna och ger mig ut vid en känd och välbesökt sträcka. Den sköna klintkusten ligger dock tom den här dagen. Vattnet känns löjligt ljummet när det slår mott händerna, men vågorna kränger fint in mot land. Efter knappa två timmar är resultatet noll. Inte en fena. Jag tar fikapaus och tänker lägga av. Men för helsicke. Jag vet att de finns här.
Innan jag viker av mot bilen fastnar min blick på det lilla djupa partiet intill några stenbumlingar. Det är ett parti som oftast inte är så hett som det ser ut. Men idag är vattnet här skönt gröngrågrumligt. Inte ogenomträngligt, utan bara en lätt touch av färg, i ett annars klart hav. En sådan chans förspiller jag inte. En snabb koll på klockan säger att jag har tio minuter. Det räcker. Några kast senare knycker det till och säsongens första öring sitter fast i trekrokens grepp. Den är liten och har en antydan till lekkostym. Man skulle kunna säga att den strukit skjortan, men inte knutit slipsen. Kul! En ljus start på hösten. Öringen får förstås simma tillbaka.
Men senare är det mest mörker. När vindarna mojnar vaknar mörka krafter och avgrundsdjupa dumheter till liv i stugorna längs kusten. Nätmarodörerna kliver ner i båtarna och sveper ut dödens garn längs kusten. Och inte nog med det. De passar på att muta in de största åarnas mynningsområden. De försöker allså inte ens dölja det faktum att de är på jakt efter lekvandrande fisk. Den 1 oktober råder totalt fiskeförbud i många områden.
Men nätgalningarna tar tillfället i akt. En sval sommar och möjligheten att fylla nät, frysbox och ett väl tilltaget samvete ger den där lilla, otäcka chansen. Antingen begriper de inte vad öringen är och hur den fungerar inför leken. Eller så ger de blanka fan i det. Oavsett vilket är det för tragiskt att det inte går att stoppa ett sådant här rovfiske med lagliga medel. Så länge de märker sina vajande vakar, håller sig inom lagens råmärken vad beträffar nätmaskornas storlek och nätens totala längd är det inget man kan göra. Annat än att sörja och be för att framtiden innebär ett totalt stopp för den här typen av inskränkt galenskap. "Husbehovsfiske" kallar man det. Förbannat otäcka och stora hus de måste leva i, säger jag.
22 kommentarer:
...dags att kampanja för att fredwningstiden ska börja 1 sept...
Bottennapparn
Ja, eller att totalfreda de största åarnas mynningsområden. Eller invänta ett efterlängtat regeringsbeslut om stopp för mängdfångande redskap för alla som inte har yrkesfiskelicens. Det borde åtminstone inte ingå i det fria handredskapsfisket - vad än förlegade mumier med nät i bakfickan tycker. Det känns som grottåldern som det är nu...
Som både nät och spöfiskare kan jag trösta med att mynningsområdet nästan alltid lämnas orört året om iallafall på Själsö. "Rovfisket" består i en öring i var tredje nät i snitt. Alltså inga kolosala mängder.
Skitfiske på er!
Tenny
Ja, Tenny... i Själsö kanske det ser bättre ut. Men ta en titt exempelvis kring Gotlands viktigaste å - Ihreån - så ska du få se på hemskheter. Och faktum kvarstår: Nätfiske i mynningsområdena (speciellt så här års) kommer att resultera i 90 % lekfisk. Och det är irreparabelt. Får du en lekfärgad öring på kroken ute på en en annan sträcka kan du alltid välja att släppa den. Oftast går det bra.
Kontentan är alltså: fiskar du med nät just intill en viktig lekå på tidig höst så fiskar du efter vild, gotländsk havsöring som är på väg för att leka. Det är inget annat än rovfiske och det är att nalla på kapitalet och inte på räntan, för att använda ett vanligt resonemang.
Sen vill jag gärna tillägga att det givetvis finns nätfiskare som fiskar med måtta och förstår öringens liv och leverne. Men det finns också avarter (precis som hos "sportfiskare") som bara vill förse sig själva utan tanke på framtida konsekvenser. Om man spärrar av en halv lekvik i tyst (?) överenskommelse med sina nätläggande vänner så tillhör man den senaste sorten. Och det är den typen av människor jag inte har mycket till övers för.
Mvh /Nicka
När det gäller nätfiske...
Dra alla över en kam är aldrig en bra metod.
Jag tycker att vadartalibanerna inte ska prata för mycket skit om andra.
Det är lätt att via nätet konstatera att det finns trofé och roviskare i er skara av fanatiker.
... says who? Anonymitet i all ära, men vågar man inte stå för saker behöver man inte ventilera dem tycler jag. och som jag skriver ovan (läs gärna innan du kommenterar): "Sen vill jag gärna tillägga att det givetvis finns nätfiskare som fiskar med måtta och förstår öringens liv och leverne. Men det finns också avarter (precis som hos "sportfiskare") som bara vill förse sig själva utan tanke på framtida konsekvenser."
Det finns goda och onda bland oss alla. Det jag angriper (återigen!!!) är det som pågår just nu i lekområdena. VARFÖR ska man näta upp en massa lekfisk? Det är ju att dra undan mattan för sig själv och alla andra... *Suck*.
Alla har rätt till en åsikt vare sig den är anonym eller ej.
Ta tex. Riksdagsvalet,det är bara att gilla läget.
Visst. Tyck på du.
Men har du fortfarande inte begripit vad jag skriver? Jag kan förtydliga över en fika om du vill.
Så, så, bli inte så upprörd och nedlåtande nu.
Det verkar som du inte förstår vad jag skriver?
Tack för kaffet ändå,men nu ska jag kanske ta och lägga ett par nät.
Humor. :)
vafan är'e med en del folk. Dom kan inte svara på en enkel fråga och bara leker som dom inte förstår. Heja nicka.
hälsningar ToB
nicka, den anonyme ovanför kan antagligen inte mena allvar, eller så är han obotligt obegåvad. Vi andra kan läsa vad du skriver och vi vill gärna läsa mer. kör hårt!!!!
:}Patrik
Dra alla över en kam är som sagt ofta provocerande, men ibland måste man få ta i och då kan det vara ett bra medel. Blir man så provocerad som ovan kanske det kan vara för att man känner sig träffad, eller för att man ser sin position hotad. Det är säkert fantastiskt att lägga nät och få massa fisk, jag är uppvuxen med nätning efter leksik tillsammans med morfar. Skittrevligt, fantastiska minnen, men nånstans måste man gå vidare oxå. Så känner jag i alla fall.
Finns inte riktigt någon anledning att fiska med nät idag, behöver man fisk för maten kan man ju köpa den i butiken lika gärna. Men det är ju det här med tradition osv, förstår att det kan va känsligt för vissa. Kanske med all rätt oxå, men ja nånstans gäller det att lyfta blicken och se vad det får för konsekvenser.
Jag tycker du skriver fantastiskt inspirerande och tar skitfina bilder Nicka. Du verkar göra ett bra jobb för fisket även när det gäller annat. Keep it up.
Vänligen
Robert Lerner
Saken är också att man inte enbart skall titta till lagliga fångsten som sitter i näten, utan till all skadad fisk också som näten bidrar med samt alla spöknät som fiskar vidare när ägaren tappat bort dom. Visst kan det bli skador på fisk också i samband med spöfiske, men jag är övertygad om att näten står för lejonparten av dom skadade fisken.
MVH
Alexmcfire
Ett varningens ord:
1985 då det "fria"fisket kom till så blev det möjligt enbart tack vare markägarnas och fiskerättsinnehavarnas välvilja till ett kompletterande av allemansrätten(Ingår inte i allemansrätten)alltså inte endast ett klubbslag i riksdagen.Krafter är igång som vill verka för ett återinförande av de regler som gällde innan -85 tack vare att konflikter blir allt allvarligare bland de olika kategorier fiskare som idag utövar sin hobby längs kusterna och i de stora sjöarna.Om så skulle bli fallet så är det godnatt för allt fritidsfiske,även med spö, utan särskilt tillstånd av markägarna.Det skulle vara högst olyckligt tycker jag.Håll sams och framför allt,respektera varandras fiskesätt så länge det sker seriöst på rätt tid, rätt plats och inom lagens riktmärken.Fisken är en resurs vi alla måste måna och vara rädda om oavsett vilken kategori fiskare vi tillhör ej förbehållt någon.
Fast hur många kortfiskevatten fanns det innan 1985 på ön längs kusten, resten av vattnen var fria, Kovik och Slite något mer?
Någon välvilja ifrån vattenrättsinnehavarna tvivlar jag på att det var som ledde till ändringen utan mer ett beslut i riksdan.
MVH
Alexmcfire
Trevligt med lite het diskussion. Jag passar också på att tacka för stöd och support m(både här och via peppande mejl).
Den anonyme ovan avslutar ett inlägg med "Fisken är en resurs vi alla måste måna och vara rädda om oavsett vilken kategori fiskare vi tillhör ej förbehållt någon."
EXAKT! Det är ju för tusan precis det jag säger om man läser innantill. Att vräka ut rader av nät i en lekvik är inte att värna, utan att roffa åt sig och förstöra.
Jag vet inte hur många gånger jag ska behöva förtydliga det.
Helt solklart nicka!Tror nog att dom flesta förstår vad du menar,jag gör det och håller med till fullo.Oseriösa nätläggare är inget att önska.Ville bara belysa det som verkar bli en het potatis framöver där snart nog hela ostkusten ser ut att bli påverkad av föreningar som aktivt kräver tillbaka de rättigheter som rådde innan -85.Då pratar vi inte om kortfiskevatten utan om det faktum att fisket endast fick bedrivas av fiskerättsägarna.DVS.Inom 3-meterskurvan eller inom 300m från land.Var kanske lite oklar i förra inlägget.Utanför dessa områden var fisket fritt som helt riktigt påtalats.Ett klubbslag i riksdagen var det men med stöd av fiskerättsägarna (långt ifrån alla)där man i lagen ändå klargjorde vem som även i fortsättningen ägde de strandnära fiskevattnen.Välvilja var nog fel ord,ska inte misstolkas.Detta var inte min mening som frö till en debatt men vi måste ändå beakta den verklighet vi lever i.Måste till slut passa på att berömma dina reportage och välskrivna upplevelser nicka.Trevlig läsning.MVH.Janne
Tackar Janne. Vänliga och uppmuntrande tillrop blir man alltid lika glad av. :) Låt oss hoppas att alla som är ute vid våra vatten försöker dra sitt lilla strå till stacken för att vi ska få ha ett någorlunda fritt (men kanske i högre grad reglerat?) och fantastiskt trevligt fiske även i framtiden. Men mycket beror på oss själva.Det är därför det är så viktigt att diskutera - och att belysa dumheter. Mvh
förstår och hejar på dig nicka! kan upplysa dig som sa att själsö var * nät fritt * - de är de inte
:( var där häromdan och såg 3 nät därute + gubbar som var på väg ut, nät ända från flundreviken och norrut :'( HUH!
Bra skrivet Nicka!!
Det är på tiden att frågan diskuteras på allvar. Det är ju helst sanslöst hur man kan näta hårt (eller sportfiska för den delen) i anslutning till lekåarna!
Tror inte att alla förstår vilken fantastisk och unik fisk gotländska havsöringen är. Kolla bara på Tokholm som o princip bara har odlad havsöring i skärgården.
Tackar, Krister!
Nä, problemet är ju att öringen behöver skydd - inte fiskare (oavsett om vi gömmer oss bakom nät eller spö).
Det kortsiktiga och skygglappeförsedda sättet att se på tillvaron behövs inte i en hårt trängd värld. Men alltid finns det någon eller några som bara ser till sin egen sak.
Skicka en kommentar