En märkt tidsålder

Outbyggda älvar finns det som bekant inte många kvar av. Vi får glädjas åt vackra strömmar i de utbyggda. Och åt att det åtminstone forskas och satsas en del på framtiden. Låt vara för att det fortfarande finns riktigt oroväckande hot som vilar över vattendragen och dess invånare.

Det blev ett intressant studiebesök i odlingens och märkningens värld. Små och stora laxar, små och stora havsöringar och likaledes skiftande funderingar korsade min väg i samma takt som vattenmassorna korsade stryk, höljor och stenar.

Utsättningar av hotade och/eller utfiskade arter kan man orda mycket om. Min grundinställning är att det vore bättre om det gick att rätta till källan till problemet. Men utan att hamna i den svåra diskussionen kan man konstatera att det behövs utsättningar i vår maximalutnyttjade värld. Annars blir det liksom lite dött i våra vatten.

Den lilla bedövade fiskens nosben förses med ett millimeterstort märke som kan ge kunskap och underlag för än fler funderingar och forksningsspår i framtiden. Förhoppningsvis får den först simma runt i friheten och äta sig riktigt stor och stark.

Micke bistår i märknings-proceduren av en stadig bit. Det är inte utan att fiskefrossan krypoer in under skinnet när man handskas med fiskar av den här digniteten. Och utanför föreläsningssalens fönster hoppar havsöringar i forsen. Nä, efter ytterligare några kunskaps-inhämtningar och koppar kaffe blir det fiske. Spöna står redo.

Men det är inga fettfenefiskar som får smaka på vår taktik den här kvällen. Ett stilla mete i nattljuset. Mört, id, björkna, vimma, braxen och någon hybrid luras upp under ett månljus så skarpt att det känns som en sommarkväll. Till och med temperaturen var som årets sommarnätter. Sisådär 5-6 plusgrader ...