Snabbsimmarnas snabbvisit

Här var det fisk. Massor! Om det nu råder brist på vissa fiskarter, så tillhör inte näbbgäddan den kategorin. Belone belone kallas horngädda i södra landsändarna, trots att hornen saknas och näbben är mer än påtaglig. Den är en hypersnabb simmare och hugger livligt under sin lekperiod längs Östersjöns kuster. Här har du en fisk du kan äta med gott samvete. Det behövs några stycken för att få ihop ett mättande mål, men det brukar inte vara något problem vid kalkkusterna under slutet av maj. Leta upp några sandiga partier med mörka fläckar av växtlighet och fiska snabbt. Är du ute efter havsöring kan det löna sig att invänta skymningen då de här pilsnabba och lika pilformade energiknippena lugnat ner sig. Annars hinner de före i 98 procent av fallen. [OBS! Helt ovetenskaplig siffra, baserad på högst personligt tyckande].

Det händer att jag drömmer febriga drömmar om att vår art av näbbgädda kunde bli lite större. Ponera att den vägde 3-4 kilo och hade samma temperament. Då skulle det bli åka av. För sin storlek är den ju helt galen. Det är bara det att den inte blir så tung. Mest lång. Nu får man glädjas åt att fajta dem på lätt utrustning, fluga, mete eller spinn. Och åt att det hugger väldigt tätt när man hittar rätt.

Spinnfiskar du är det effektivt att använda en 8-12 cm lång nylon- eller fluorocarbontafs mellan draget och en sylvass trekrok. Använd inte för tunn tafs, då går den av i den vassa näbben. Dessutom kan en tjockare tafs (runt 0,40-0,50) göra att kroken hamnar på en mer rät linje bakom draget (= fler korrekta krokningar, om du frågar mig). Vissa föredrar rejäla krokar. Jag tycker att de mest felkrokar fiskarna längs sidan. En kemvässad krok i storlek 8 eller 10 funkar kanon. Massor av fiskar hoppar av, ännu fler följer efter på retsamt avstånd, men det är svårt att gå lottlös under näbbgäddefisket.

Flugfiskar du så tycker jag att Peter L:s rekommendation duger mer än utmärkt: "Ta fram flugspöt och flytlinan och servera näbbisarna små röda rackelhanar eller liknande. Ett hejdlöst roligt fiske."

Mete brukar inte förknippas med högt tempo, som är A och O för näbbisfisket. Men om du fiskar med ett matchspö, ett förtyngt wagglerflöte av något slag och en lång, oblyad tafs med en enkel- eller trekrok i änden, en fiskstrimla, en GULP! - tobisimitation - eller varför inte en död tobis - och vevar hem ekipaget med täta stopp så är det succé. Att drilla näbbgäddor på matchspö är desutom vansinningt mycket roligare än att veva hem dem med ett stadigare spinn-eller haspelspö.

Jaha. Det var väl inget nytt? Nä, det var inte tanken heller. Jag ville bara uppmuntra till lite sköna dagsljusäventyr på kusten i månaden maj - en av de vackraste månaderna som finns. Och snart är sommaren här och näbbisarna mer ovanliga igen.