Allt är nytt - ändå inget

För varje dag som går, för varje fisketur och för varje tillryggalagd fiskesträcka blir vi lite smartare. Lite bättre, mer upplysta. Eller hur? Och de tekniska landvinningarna är fabulösa. Hur kunde man över huvud taget få något att bita för femtio år sedan, eller för bara tio?

Ibland verkar det som om allt som används är nyheter under solen. Men, icke! Om du inte läst "The Complete Angler" av Izaak Walton och Charles Cotton, ska du göra det snarast. Boken utgavs visserligen redan 1653, men jag slås gång på gång av hur långt framme fisketänkandet var redan då. En fiskenörd var en fiskenörd redan 1653. Visserligen sväljer herrar Walton och Cotton grodor stora som lagårdsväggar inom vissa ekologiska fält, men i andra avseenden känns de lika nytänkande och uppdaterade som dagens mest härdade och ivriga specimen hunters ...

Betesval och mäskningskampanjer var på tapeten och vördnaden för fiskarternas liv och leverne imponerar - även om huvudsyftet givetvis var att ordna kvällsvard, inte bara skapa adrenalinrus.

Fast jag vet ändå inte hur man överlevde utan saker som flätlinor, kemvässade krokar, swimbaits, titantafsar, konserverad sprayboost, karpstolar och IM8-grafit.

För övrigt ryktas det om fångst av en sagolikt stor Gotlandsöring. Den lär ha vägt 11 kilo, vara spöfångad (och sedermera ihjälslagen ...) någonstans längs kusten. Får jag veta mer kommer jag givetvis att rapportera.