För visst idkar de flesta catch and release och nöjer sig med någon enstaka matfisk. Men det gäller definitivt inte alla. En fångstbegränsning är nog ett måste om vi ska få ha ett fortsatt fruktbart öringsfiske längs kusten. För antalet fiskare är svårt att begränsa, kanske inte ens önskvärt. Trevliga fiskekamrater och omsättning för affärer, stugägare och vilka det än må vara är ju något som ofta efterfrågas. Mediernas artiklar, program och bloggar, (som den här - jag vet!), lockar hit allt fler. Isläget i Stockholmsregionen och ett, på senare år, nedåtgående öringsfiske lockar också iväg människor att pröva lyckan på Gotland (och givetvis andra platser).
Det är ju egentligen bara trevligt och roligt. Men vi måste fråga oss om fisken räcker och om vi ska vara oroliga för vår vilda stam av prickiga havsöringar.
Det ställer också högre krav på alla oss som fiskar. Vi måste visa mycket god hänsyn gentemot andra fiskare - inte kliva ner i vattnet framför dem och störa deras fiske, eller köra förbi med bilen för att hinna före till stället där framme. Vi måste också vara extra noga med att inte störa, eller stöta oss med markägare, som kanske ledsnar lite på biltrafik på deras små vägar. Inte störa, inte förstöra, som allemansrätten säger. Helt enkelt: vi måste tänka oss noga för.
Men, kom igen nu, tänker du kanske. Hur var själva fisket i helgen? Jo, som sagt: lite segt för de flesta, men några fina öringar lär ha landats. Några simmar åter, några är uppätna och nersköljda med påskens goda drycker, får man förmoda.
20 kommentarer:
Varför inte öka på minimemåttet 5cm.Pluss fångst begränsning.Eller i alla fall något av det.Mvh Daniel.E
Första turen för säsongen hade jag igår. Redan i femte kastet satt en blänkare på kroken. Efter en häftig kamp på fem minuter så håvar jag öringen och vrålar jaaa i min ensamhet, vänder mig om går in mot land och hinner tänka att det här är för bra för att vara sant, isamma ögonblick ser jag att det är ett stort hål i håvnätet och öringen glider vackert ur håven och ner i vattnet. inte ens ett offrande dyk kan rädda mig. Öringen är förlorad.... många "vackra" ord blir det innan pulsen gått ner och jag kan fortsätta fiska. Som plåster på såren får jag 2 öringar till inom en timme som snällt får gå tillbaka,varav en sprall och en lätt lekfärgad 2kg.En bra början på säsongen men stänkaren på över 4kg som var "landad" är svår att glömma.MVH Tommy.P
Daniel - Jag tror att en fångstbegränsning skulle hjälpa en del, men problemet är att det inte är lätt att skapa en sådan regel bara på Gotland. Men det finns krafter som jobbar för något i den riktningen...
Tommy - är det inte så jäkla typiskt. Men då finns den stora stänkaren kvar där ute, för dig eller någon av oss andra... ;)
nicka det ligger mycket i det du säger men det största problemet är nog nätfiskarna och dom är ej så få, att näta upp mellan 15-25 st lax(öringar)dag ut och dag in
vår och höst,kan knappast kallas för husbehovsfiske,(eller är dom så stora i maten) minimimått?? det finns tyvär inte hos många av dom.mv mic
Jodå, näten tar på tok för mycket fisk. Jag hörde just om en gubbe som lämnat in 20 "laxar", det vill säga havsöringar, på rökning. Det är idioti - och jag har bloggat om det obegripligt många gånger. ;)
Men vi kan inte heller blunda för det faktum att sportfiskarna tar många öringar. Och när det är så många spöfiskare på ön som nu så är det hög tid att verkligen tänka efter och rannsaka oss själva.
Bilder som den här: http://www.fiskesnack.com/fotoalbum/images/6504-1445312555-P4260063.jpg gör ju att man blir lite mörkrädd.
Samma person:
http://www.fiskesnack.com/fotoalbum/images/6504-273605907-Gotland_2009_068.jpg
Faktum är att det är vanligare än man kanske tror. Många åker hit, dödar allt de får, eller i alla fall fler än de tänker äta. Med 200 pers på kusten kommer det inte funka. Det är min bestämda åsikt.
Det funkar inte heller att säga att "nätgubbarna tar fler" om vi tar minst lika många, eller kanske något färre, eller i alla fall på tok för många. En fisk som dör är en mindre under ytan. Frågan är hur många som är lagom och vad våra vatten tål...
Jag tycker följande ;
1. Behåll nuvarande fredningstider och zoner.
2.Gör allt man kan för att återskapa våtmarker och säkra vattenflöden under den torra delen av året.
3.Tillåt endast catch o release fiske from 1/1-1/6.De öringar som fångas under våren är inte i sin fetaste och starkaste kondition jämfört med sommar och höstöringarna som är en bättre utmaning för sportfiskaren och smakar dessutom bättre.
Jo, Tomi. Men så här:
1. Det är nog tanken. T o m någon form av utökning finns som förslag ibland.
2. Jo, det där är en springande punkt för många fiskarter, men faktum är ju också att våra små åar har öringar som anpassat sig till att simma ut som yngel - och överleva. Frågan är om det går att producera fler öringar från de små vatten vi har, eller om det kanske är nära någon form av maximal nivå, med tanke på antal lekplatser etc.
3. Det kan nog vara många som skriver under på, men minst lika många som skulle gå i taket. Ingen matfisk alls? Vi fpår inte glömma att det inte bara är sportfiskare som har rätt att ta del av fisken och att sportfiskarna är av olika slag. Fiskeriverket skulle aldrig godkänna en sådan sak om det inte är en akut hotad art, skulle jag tippa.
Fårösunds SFK har genomfört läger vid Åminne under helgen. Många id på ca 7hg fångades under söndagen, alldeles utmärkt för att tillfredställa det unga gardet. På måndagen var fisket sämre, men då nappade även några öringar som våra ungdomar utan knorr, släppte tilbaka. Tyvärr var det andra fiskare (tveksamt) där som med drag fångade öring och tog med hem. Det är svårt för oss ledare att förklara för våra ungdomar att deras fiskar skall tillbaka, men dom som inte är på läger får ta upp sina öringar.
Ja du, Bertil. Vad ska man säga? Det är oerhört tråkigt att den nya tidens tänk inte riktigt går att sprida utanför initierade kretsar. Förr var ju en fisk något som skulle dö och eventuellt käkas upp. Idag behöver vi inte tänka så, men många gör det ändå... Information, envishet och tålamod kanske är medicinen.
Men kul att de unga fick känna sprattel på kroken.
Är på Gotlandsbesök, tog en promenad nu kl 1130 6/4 på hällarna söder om reningsverket i Visby. Ser till min förvåning att det är någon som vadat ut ett ca 500m långt nät längs med pallkanten på grunt vatten, precis söder om reningsverket och söderut !
De öringar som fastnar i detta nät är troligtvis till största del under minimimåttet. Varför lägger man ett nät på det sättet ?
Min enda förnuftiga förklaring är att det faktiskt finns någon stackare därute år 2010 i Visby som är så fattig och svälter så att den personen inte har något annat val för sin överlevnad.
Har vi "tur" är nätet för långt (mer än 180 m) och omärkt (dunkar, plastflaskor och liknande är inte ok) och kan förverkas av Kustbevakningen. Är det så - så ring.
Gör dom något åt det eller skrattar de bara ?
Din erfarenhet ?
Kustbevakningen tar det på allvar. Finns de i närheten och kan kolla så griper de in. Absolut!
Vilket nummer bör man ringa (kustbevakningen)? - Bra att ha antecknat i luren låter det som.
Just det nätet som Tomi nämnde såg jag själv en del av då jag vadade längs med pallen och försökte lura någon blänkare (utan resultat).
Var förövrigt iväg och shoppade lite på Sporthuset, såg ett gäng polacker ...inte för att ha för många fördomar... men vet av erfarenheter (läs våra fina mindre vattendrag) så tömmer polackerna dem på fisk, tar allt i sin väg, storlek, fredad ...allt.
Så det var ingen trevlig syn att se dem plocka på sig öringsutrustning :(
....Hade på en 2-2,5kg besa idag, skön känsla som vanligt när den man håller den i handen och känner hur den plaskar sig loss och återfår sin energi och styrka.
Nicka, vad klassar man egentligen som husbehov? ...är ju en luddig definition. Nätfiskare som landar 15-20st, ja det är ju inte så roligt, dock är det ändå husbehov men utifrån en "vild" gissning så lär de inte nöja sig med dessa utan går ut dagen efter igen med nytt nät. Fångstbegränsning och hårdare kontroller behovs helt klart.
Bilderna på öringarna som någon landat, flera av dem kan ju inte vara godkända???
Något som vi kan ta till oss och göra är att sprida kunskap och information om det här. Många "normala" :D ...människor känner inte till hur öringen är (lekdräkt, minimått etc) och om vår ädla stam på ön som vi bör bevara.
hej Robert. Kustbevakningen kan man nog nå via 0498-20 09 60.
Vad ett husbehov är är ju svårt att definiera, men jag tycker själv att 15-20 öringar gott och väl räcker för ett år. Men som du söger: folk är giriga och många berättelser vittnar om galningar som fått 20 öringar i nätet och blivit så till sig att de vräkt ut garnen igen och fått ännu fler... Tragik, girighet och galenskap i otäck symbios.
Information och kunskap kan vi aldrig sprida för mycket av...
Däremot har de polska fiskare jag råkat på varit duktiga sportfiskare, med gott omdöme som släppt i stort sett ALLT åter. Jag tror det är farligt att dra folk över en kam.
Skitfiske och tack för engagemanget.
Nicka, du skriver:
"Räcker fisken när det ser ut som pärlband av fiskare på många sträckor? är det dags att vi tar oss en rejäl funderare?"
Du ska inte klaga på för många tillresta havsöringsfiskare när du är en av de främsta att framhäva Gotlands suveränitet som havsöringsparadis!
Du ger dubbelmoralen ett ansikte i och med dina inlägg, där du tydligt talar om hur "anti" du är den stora mängder fisketurister. Nästa dag är du själv ute och tar betalt för att guida dessa fisketurister.
Illa.
Hej John. Tack för ditt inlägg. Tyvärr tolkar du mig som fan läser bibeln, eller åtminstone lite snedvridet.
Jag har vid åtskilliga tillfällen skrivit att jag (och många med mig) är delvis ansvariga för att det blir allt fler fiskare här på ön. Bloggar, artiklar, marknadsföring av Gotland på olika sätt etc bidrar till det.
Det gör också att jag, med flera, bör fundera över vad det innebär. Och i inlägget ovan klagar jag inte på antalet fiskare, utan jag säger precis det som står där: vi måste fundera över om det massiva sportfisket ökar till den milda grad att vi påverkar bestånden.
Att jag sedan guidar sporadiskt kanske är en välgärning i sammanhanget eftersom det är lättare att informera och vårda bestånd i de sällskap som man träffar och "har hand om".
Visst, jag trivs bättre på en tom kust. Men eftersom jag också engagerat mig i fisketurism och definitivt inte är mannen att döma hur m,ånga som är lagom så handlar mitt inlägg inte alls om det. Jag diskuterar kring nödvändigheten av regler, undersökningar och uttag. Läs igen, så ser det nog det. Eller så mejlar du mig ditt telefonnummer så ringer jag dig och snackar lite. Då får jag chansen att höra vad du är så arg på och kan förklara ännu tydligare hur jag ser på saken.
Mvh Nicka
John - läs gärna det här stycket en gång till:
En fångstbegränsning är nog ett måste om vi ska få ha ett fortsatt fruktbart öringsfiske längs kusten. För antalet fiskare är svårt att begränsa, kanske inte ens önskvärt. Trevliga fiskekamrater och omsättning för affärer, stugägare och vilka det än må vara är ju något som ofta efterfrågas. Mediernas artiklar, program och bloggar, (som den här - jag vet!), lockar hit allt fler. Isläget i Stockholmsregionen och ett, på senare år, nedåtgående öringsfiske lockar också iväg människor att pröva lyckan på Gotland (och givetvis andra platser).
Det är ju egentligen bara trevligt och roligt. Men vi måste fråga oss om fisken räcker och om vi ska vara oroliga för vår vilda stam av prickiga havsöringar. "
Skitfiske.
/Nicka
nicka, det finns alltid avundsjuka. särskilt på Gotland, så bry dig inte. Jag hoppas du fortsätter med sveriges bästa fiskeblogg.
....
hälsn. Thomas
En intressant debatt. Jag kan dock inte se någon dubbelmoral i det Nicka skriver, det är väl mer än tydligt att det handlar om att diskutera om fisken räcker när fisketrycket ökar och att vi alla som fiskar är en del av det. Alla som fiskar sprider till sina kamrater..... alla som skriver lockar fler som kan fiska o.s.v.....
....
Nätläggningen är hotet som jag ser det. Bort med nätet, då räcker fisken på kusten åt oss alla
Micke
Skicka en kommentar