Snart vandrar jag åter bland de krokiga tallarna. Ner mot havet. Diset hänger ända ner mot vattenytan. Så många ogillar november, några hatar månaden. Jag är motvalls. De korta, dunkla dagarna har charm och en trolsk lockelse. Åtminstone för oss som av olika anledningar trivs i naturen, bortom folkmassorna.
Det är trögt först. Det borde vara bättre, och så händer det. Några små rackare vispar runt och bjuder på batalj. Men det värsta är att en drömfisk sliter sig. Ni vet, en öring av sådan kaliber att man nästan inte vill berätta det. För, det blir tunt och fånigt att säga "jag tappade den, men den var stor". Men så är det. Den överraskade mig med sin tyngd, sina rusningar och sina hopp. Sedan var den nästan lika överraskande snabbt borta.
Plåster på såren blir en liten blanking till och därefter en skimrande avslutning där vägen tar slut och tiden rinner ut. En förrymd regnbåge hugger stenhårt och bjuder på fina rusningar innan den förpassas till stekpannans domäner. Mer lämpad fisk att ta av daga finns knappt i Östersjön. Det violetta skimret blir det sista som glimmar innan mörkret är ett faktum.
En liten sak till: Jag har, roligt nog, blivit nominerad till "Sveriges Bästa Fiskeblogg 2012". Skulle jag, mot alla odds, hamna i toppskiktet blir det dags för omröstning. Då hoppas jag att någon av er kära läsare tycker att jag platsar. :) Tack för allt stöd - med eller utan nomineringar!
8 kommentarer:
finns det någon rättvisa vinner du nicka. Tack!!!! För en som alltid grym blog.
Kul att se en så fin regnbåge.passar bra i grytan.
Det är klart att du bör vinna!
Själv är jag numer tveksam till "laxfisk" i stekpannan efter att ha lyssnat till "P3 dokumentär" avsnittet som heter "Dioxinfisken i Östersjön". Bland det ruggigaste som helhet när det gäller miljöområdet som jag har hört,ändå är jag ganska insatt. Hur som helst,ett nödvändigt program att lyssna på särskilt om man är fiskeintresserad men också som medborgare med förhoppningar kring ett någorlunda demokratiskt styre...
Ja,visst är det härligt med de där riktigt stora,som gör lite som de vill-rätar ut krokar,hoppar rusar och kort sagt leker lite med en innan de bestämmer sig för att det får vara nog.
Återigen,hoppas att du vinner-röstar givetvis på dig om det blir skarpt läge. Ha det.
Ricke - tackar så mycket.
Dyppe - exakt. Roliga fiskar, även om de inte alls hör hemma i havet. Men just därför känns det bra att ta upp de rackarna.
Tomi - stort tack. Och vad göller dioxinet är det riktigt oroväckande. VIbland känns det definitivt som om vi (människor) lever på lånad tid och vi det är själva som är bovarna ...
Asfräscha bilder! Mycket snyggt fotat.
Tackar! Översta bilden är förstås knäppt av kompisen Josef. Jag står för bildredigering och allmänt pyssel med den.
Det verkar dugga tätt med bågar. Åtminstone två nu på kort tid, mig veterligen och då lär mörkertalet vara större.
Har själv inte sprungit på någon sådan ännu. Blandar de sig i leken något?
Angående dioxin m.m.... finns mer program som är på gång kring vårt allas gemensamma ämne. Lär nog finnas en del paralleller att dra med vår havsöring här på ön, och dess utsatthet.
Uppdrag granskning om östersjölaxens utsatthet: 20.00 på SVT1 onsdagen den 21:a november.
//R
Det där med regnbågarna verkar gå lite i vågor - trots att det rör sig om fisk som uppenbarligen varit länge i havet.
Generellt brukar problemet ju vara att de simmar upp på vårarna (för att leka) och gräver upp öringsrommen. Vissa följer säkert med på födosök på hösten också, men i dagsläget har jag inte hört att det har observerats . För några år sedan hade vi ett antal i någon av åarna.
Tack för TV-tipset också! Ska kollas.
Skicka en kommentar