Sommarminnen från nuet

Minnen från skolårens somrar sveper över mig när jag hjälper några småttingar att kroka loss en abborre, eller kroka på en bit räka. Somrarna verkade alltid så långa, så varma och så oerhört lustfyllda. Jag inser ganska fort att det mest handlar om betraktningsvinkeln. Även en sådan här kall och blåsig sommar kan upplevas som ... alldeles underbar. För deltagarna i årets upplaga av Gotlands sportfiskeklubbs Sportfiskeskola är det nog så. Sommarlovet är långt, möjligheterna obegränsade och erövringarna oräkneliga.

En av dagarna hakar jag på nestorn Centha och ett antal barn med fiskedrömmar. Det metas, badas, jagas, hojtas, fikas och skrattas. När de första abborrarna eller små idarna sprattlar till är det jubel och klang. Några av barnen mättas snabbt av fiskesprattlet, andra metar ihärdigt vidare i stimmen av småfisk.

Kanske är det en sådan här dag som etsar sig fast extra hårt hos någon av deltagarna. Kanske är det bara minnet av den förväntansfulla bilresan mot vattnet som blir det bestående. Eller så är det drömmen om nästa tur, om nästa sommarlov, om nästa spända förhoppning eller om ännu fler upplevelser som sätter smak och färg på innehållet i minnesbanken. Vad det än är så är de alla mitt uppe i insamlingen av minnen. Verklighetens påtagliga samlarkonst är något vi alla bär på anlagen till. För oss som lämnat barnaåren skadar det inte att se och lära lite mellan varven. Det finns många små rackare som vet hur man gör för att leva i nuet.