Friluftsdusch á la höst

Det är ett väder som bara en havsöringsfiskare kan älska, tänker jag. Men, nej. Inte ens kustnötare med dubbla lager av allt i klädväg gillar läget. Uppemot 17 m/s och ett ihållande regn - ett regn som slås sönder i molekyler av den piskande vinden. Vätan träffar oss horisontellt. Oavbrutet, hela dagen. Det är tre grader i luften. När vågkaskaderna sköljer över ansikte och händer känns det ljummet i kontrast.Vattentempen är ju ändå hela tio grader. Elakt är vad det är.

Men jag har förmånen att ledsaga en kvartett tuffingar. Fredrik H med anhang ger inte tappt. Vi får leta läsidor, eller åtminstone något som påminner om det. När vi kryper ur vadarna och mörkret anländer kan vi räkna in fem landade öringar och några ytterligare kontakter. Vi känner oss rätt tappra trots allt.

Dagen efter är det som förbytt. Kvar, i kulingens spår, finns grumligt vatten och omskakade öringar. Men Niclas MMS:ar snart in en kanonfisk. En kort, kompakt och härlig superblanking på tre kilo prick. Den verkar ha ätit gott och mycket under sommaren. Även Fredrik bänder tungt visar det sig så småningom. En lekfärgad men ståtlig fisk på sisådär fyra kilo biter på hårt, just efter att han tappat en annan hårdhuggare. Den får simma ut till sina artfränder igen. Förhoppningsvis får den tillverka fler hårdhuggande kamrater.

Tack till Niclas A och Fredrik H för mobiltelefonfoton och rapporter!