2011-03-21

Smygande våriver

Jajjemen. Det vankas vår. Josef och jag traskar ner genom frusen tång, ut i hyperklart vatten som svallar mot strandens stenar. Vi har följare, nyfikna firrar och svävande havsörnar som trevligt sällskap. Men den här dagen blir en liten besa på Josefs drag det enda som verkligen kan räknas som resultat, men det gör oss inget. Nu vet vi att öringarna finns här. Någon grad till på temperaturskalan så ska det nog hända grejor. 



Jag tar nya tag under ett par helgtimmar
jag får till övers. Jag förvånas över att opportunisterna inte är fler. De första vårsoliga dagarna brukar betyda att många vädrar fiskechanser. I vårsolen kommer än den ena, än den andra, nersläntrande på kusten i nya, eller gamla ihoptorkade vadarbrallor. Men ett känt tillhåll är helt tomt. Jag gnider händer och hoppas på stordåd.
Kanadagässen vill vara ifred i stensamlingen. Deras varningsläten, när jag traskar ut i lågvattnet, är inte vackra. Men liksom de blänkande gravänderna längre bort, är de vårtecken som jag mer än gärna tar emot just nu. Solen är varm, vinden kall. Nu är det som det ska vara på vårkusten. Jag är nära att ge upp då ett härligt hårt hugg väcker mig. En silvrig raketform sticker till väders en, två och tre gånger, med någon kortare rusning emellan. Jag kan bara njuta och hålla tummarna, men vad hjälper det. Fisken sticker åt vänster, draget åt höger i den tredje luftfärden. Hoppande fisk?! I vatten som håller 0,5 celcius? Jag ger upp för dagen.


Kalla det ockult, övernaturligt, eller sägenbaserat, men många tror hårt på månens inverkan. Och när den inte bara är full, utan också rekordnära Moder Jord, så är konspirationsteoretikerna i sitt esse. Men oavsett de svårverifierade krafterna, så vet vi fiskare att det ofta är lågvatten och högtryck i samband med den där stora himlafigurens runda uppenbarelse. Och det ställer till det ibland.



Flera fiskare rapporterar om ett öde hav, eller om fullständigt ointresserade öringar. Men mest om att det är konstigt att det inte finns fisk någonstans. Om det är läge att förbanna den där stora månskivan eller inte, varierar med person, men många sneglar i den riktingen. Men hörni - det har ju bara börjat. Vårljuset och de hetsiga drömmarna om ledig tid.   

3 kommentarer:

Linus sa...

Som vanligt; Tack för inspirerade och stämningsfulla inlägg. Du får havsöringsfiske och framstå precis så vackert som det är. Bra motivation då jag ska ut och jaga i eftermiddag. Ha det gott och hoppas att våren verkligen kommer till Gotland snart.

Nicka - fiskebloggaren sa...

Tusen tack. Kan jag inspirera är det jag som ska vara glad!

Nicka - fiskebloggaren sa...

Erik - Mejla mig angående din kommentar.