Debatt i all ära. En tur till kusten är vad som får mig i balans.
Termometern kämpar sig över den där omutliga nollan. Segt, knappt, men tydligt. Det är lågvatten av värsta slaget. Gulnande is täcker stranden och de partier där jag ofta plaskar runt och hoppas på utdelning. Men nu är det knappt vatten vid stenarna jag brukar försöka pricka med hyfsat långa kast. Nu får jag istället roa mig med att traska ut dit och kasta över nya vattenarealer. Små vågor rullar in och det finns hopp i luften, eller i vattnet snarare.
Ingenting på första stället, så jag förflyttar mig. Hittar inget som ger mig rätt känsla, så jag tar lite käk och tänker till. Ny plats och där sitter den. Men lika glad som jag blir när jag ser den superblanka skapelsen, lika övertygad är jag om att den måste få leva. Vild, som stöpt ur urmodellen för gotländsk superöring och kanske två och ett halvt kilo tung. Den får simma ut igen. Jag käkar hellre en odlad, tänker jag, även om det kanske inte är sannolikt att en sådan hugger just idag. Men, på nästan samma fläck hugger det igen. Jag ser en sprattlig och rullande fisk visa sin silvervita skepnad och jag släpper lite på slirbromsen. Men, icke. Den ger sig av.
Temperaturen är bara en och en halv grad i vattnet. Fötterna domnar, men jag måste testa en liten fläck till. Och där händer det. Igen. Efter ett bestämt hugg drar fisken iväg i rasande fart, längs med stranden. Jag anar att det är något skumt. Inga klassiska öringsrullningar, mer hyperfart och paniktempo. Det är en oviss kamp, men till slut visar sig mina grejor segra över den här kompakta krigaren.
Och - baske mig. De violetta stråken syns på långt håll. Känslan var riktig. Jag anade det ... Jag verkar vara inne i ett regnbågsstim. Ytterligare en grym, förvildad regnbåge från Östersjöns bitande vintervatten har hittat mitt bete. Den här gången en hona på dryga fyra kilo. Där har vi matfisken. Och där har vi den behagliga känslan i kroppen som gör att kontorets väggar inte längre kryper sig närmare. Ro. Och behaglig upprymdhet.
16 kommentarer:
Wow!! Vilken härlig dag! Jag är avis på dig som får uppleva detta. Hoppas alla börja tänka som du så kanske fler får uppleva samma sak även i framtiden... Tack för fiskesuget. När jag läste var jag nästan där. :-)
Wow!! Vilken härlig dag! Jag är avis på dig som får uppleva detta. Hoppas alla börja tänka som du så kanske fler får uppleva samma sak även i framtiden... Tack för fiskesuget. När jag läste var jag nästan där. :-)
Tack, kompis! Sköt om dig så ses vi vid, eller på, vattnet. :)
har sagt det förr..... men du e kungen nicka!! Vem hittar fisk som du?? ingen
///JS
Tack, men nu ska vi inte överdriva.
:)
Sådan, Nicka!
Du er en regnbågskiller.
Sjovt som draget liknar fisken :-)
Bon apetit!
/Jacob
Tackar, Jacob, Jo, det glittrade till i lila och jag funderade ett kort ögonblick om det var Sprattdraget, eller regnbågens sida jag kunde förnimma. Det var båda. :)
å en sak till: ser att någon på face book försöker ta från dig äran, det är ingen tur. Det är inte tur att du får flest öringar, grymt stora öringa, största rudan, feta gäddor ... kan man fiska så kan man. kör hårt och fortsätt blogga ..... det är stor inspriation
///js
Nä, så farligt är det inte. Men jag tackar för stöd och uppmuntran! Det kan nog bli något blogginlägg till vad det lider. ;-)
Jag tror att det var den gamle golfaren Arnold Palmer som efter en viktig hole-in-one svarade en journalist som grattulerade till turen: -joo, och det märkliga är att ju mer jag tränar, desto mer tur får jag...
Jag blir lite trött på "tur"-snacket. Självklart finns det ett mått av tur i fiske, som med allt annat. Men om man kollar på fisketävlingar så är det ofta samma personer som har "tur" i tävling efter tävling. Och bland mina fiskekunniga vänner så finns folk som haft massa "tur" och tagit över 100 st 10+ gäddor. För att inte tala om fiskeguider som verkar kunna beställa "tur" lagom till det ska guidas. Kvasidebatt säger jag. Den som fiskar mycket, tar reda på lite om hur fiskar lever, frågar mycket och inte ger upp! Den får "tur".
Du är, som alltid, en klok man, Achilles. Utanför fiskesfären är det väldigt få som begriper att det handlar en hel del om medveten planering, många misslyckade försök och en gnutta utdelning.
Sen spelar den oberäkneliga slumpen en viss roll ibland också, vilket ju är en krydda som behövs för anrättningen. :)
Grattis, du verkar ha hittat ett ställe som är "over the rainbow"!
Tomi
Tack, Tomi. Och ändå två helt skilda ställen... ;)
Saken är att fiska konsekvent, lära sig platser under olika förhållanden i vattenstånd,
-temperatur, samt årstider och även bomturer kan betyda mycket om man lärt sig något, var stenar ligger och hur vattenströmmar går.
MVH
Alexander Eldh
Trevligt att du är tillbaka i forumet, Alex! :)
Jag vet att i sjön Fryken i värmland så fick de stora problem med förrymda bågar som gick upp i samma vattendrag som öringen och förstörde öringens lek där. Så var inte rädda för att slänga bågarna i stekpannan. Jag gratulerar till en fin fisk i alla fall :-)
Skicka en kommentar