In i vassen

Jag förstår att det kan verka jobbigt. Lerigt, gyttjigt, blåsigt. Eller kvalmigt och tryckande, myggtätt och fuktigt. Hålögt stirrar man till paralyseringens gränser på en fladdrande, vimsig lysstav. Ibland är det med nöd och näppe man behåller förståndet. Truliga fiskar, svåra umbäranden, fysisk ansträngning. Och alldeles underbart. Långt från måsten, påfrestande människor och dumheter. Tystnad. Naturens försonliga karaktär i koncentrerad form. Mete i natten.



Spänningen håller mig vaken och avslappnad - tack vare helspända fiskenerver. Jag träffar de trevliga herrarna Pelle och Peder - den förstnämnnde med åtskilliga timmar ombord på trollingskutan, men med ett aldrig sinande intresse för det lilla och för de små viktiga detaljernas fiske. Rätt in i vassen. Ända in i natten och förbi. Snart seglar en högryggad ruda in i håven med uppspärrad ryggfena. Stolt och lugnt simmar den därefter tillbaka. Hägern vaknar till morgonljuset och drar på vinglig jakt. När den sedvanligt stilla natten blir ett blåsigt inferno packar jag ihop.