2014-11-20

Vedermödor i hundvädret

En bitsk vind drar fram över ett komplett färglöst landskap. Tätt duggregn, som en tung väta. Hundväder, kallas det. Inte ens en hund vill gå ut, men de är så illa tvungna. Det är jag också. Jag måste ut och låta näsan rinna och kinderna sticka i den barska november. Jag behöver det. Dessutom gillar jag det, trots allt. 


Men även undervattensvarelserna har tydligen drabbats av lite gråväderskänslor. Det är lojt, knepigt. En tappad öring i dagens tredje kast och en liten landad i kastet efter ger mig ett aningen falskt hopp, för därefter blir det svårare. Vattennivån i havet är låg, luftrycket lågt och tempot lågt, där jag ensam strosar fram i vattnet.

Jag tänker om, rannsakar min strategi och testar ett nytt ställe. Det är ingen större aktivitet där heller, men en överraskande gädda - en av mina absoluta favoritfiskar - kastar sig in i leken, med vassa gaddar och argsint uppsyn. Jag är överlycklig, som alltid när den här kustjägaren dyker upp på mer oväntade platser. Hon får simma åter illa kvickt. (Får du en sån här grön och fin - var varsam och rapportera gärna fångsten. Vi lägger fortfarande pussel).



Tiden verkar på något sätt gå långsamt i det fuktiga landskapet, men ändå tickar klockan. Kvällen kommer innan det egentligen blivit kväll. Jag rappar på och hinner med en intressant liten kant, där det borde fungera. Turligt nog gör det också det. Ett par snabba kast, ett par snabba fiskar och härligt knarr i rullen, böj i spöt och hälsosamma adrenalinhalter i blodomploppet. Nu är kinderna varma och färden hemåt en lagom final. 


7 kommentarer:

Daniel Rinblad sa...

De gröna vasstandade har verkligen börjat visa sig även längs kusterna. Jag har själv fått akta mig för sex uppsättningar tänder i år och sett ytterligare tre, fyra stycken som glupskt kastat sig över öringbetena. Vart vill man ha det rapporterat? :)

Nicka - fiskebloggaren sa...

Bra. Mer sån't. Mejla gärna mig.

Jonas Celion sa...

Hej Nicka, snygg gädda du fick! Jag fick 2 oväntade besök i oktober när jag var någon km söder om Klinte och letade öring, runt 70cm, gröna och ganska tjocka. Brorsan fick sedan en till på samma plats den 7e november. Har tyvärr inga bilder, hade fullt upp att kroka av dem så snällt som möjligt. :)

Nicka - fiskebloggaren sa...

Hello. Bilder spelar inte så stor roll. Mejla gärna framtida rapporter, så kan jag spara och vidareförmedla. Thanx! :)

Anonym sa...

Nu du nicka skall ja få dig att ramla av stolen, i sommras va jag ca 2 sjömil utanför Gotland och fiskade o jag är med 99,5%(då jag fiskat dessa utomlands) säker på att jag hade och såg en tonfisk på kroken. Är det egentigen ens möjligt?
Bra blogg förresten!

Nicka - fiskebloggaren sa...

Ooops. Ja, det låter ju helt sannolikt i dessa dagar . Men, mirakel har skett förr. Och, rent hypotetiskt, skulle det kunna röra sig om en ryggstrimmig pelamid, a.k.a "bonito", som ju var rät talrika utanför Västkusten för et par år sedan. Eller så...

Hur stor var den? Det kunde ju ha blivit en sensation av stora mått.

Anonym sa...

Vet inte riktigt hur stor den va, Tillräcklig stor och kraftfull för att inte höra hemma i våra vatten, Såg bara en glimt av den, Men kan va som du säger, Va riktigt häftigt. Försökte att få upp den men mina grejer va under dimensionella för att klara denna fisk.