Kanske är det rätt tid att se arbetsbordet fullkomligt duka under. Det är så att kalendern kryper iväg och försöker gömma sig. Komma undan. Jag själv skulle gärna komma undan ett tag. Efter en dag med fullständig bleke, då ingen levande själ lurade något av värde på kusten, drog kuling, ruggväder och snöflingor fram. Locket på!Annars är grejorna laddade. En tur till svenska ostkusten för tungt och riktigt gäddfiske gick om intet, skrubborna simmar tryggt, medan spöbagen har upptacklade feederspön och ett antal apterade tackel försöker lösgöra sig ur fångenskapen. Öringsgrejor och vadarbrallor är redo; De fladdrar nervöst när jag går förbi. Vad mer? Mycket! Snart. Snart så.
Under tiden kan man må illa av de rykten om skrytsamma herrar som snackar om nätfångade öringar som i antal uppnår tresiffriga tal. Jag hoppas vid fiskeguden att det bara är rykten. Visserligen är det svart humor att folk vill skryta om sin oerhörda dumhet och okunnighet, men det förmildrar inte saken. Mitt sinne är dystert. Medicinen heter nog frisk luft, tom kust och gott kaffe i nämnda miljö.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar