2009-02-15

Högoddsare och kärt återseende

Opportunism kan vara en taktik. När man vet med sig att heldagar, eller halvdagar inte är att tänka på får man ta tillvara på det som bjuds. Vågorna är tyngre idag. Kylan lika enveten. När familjen dumpar mig på kusten undrar jag en stund vad jag gett mig in på. Men så snart kalla vågor stänker mot min kropp och jag ser hur glasklart vatten blandas med mer kalkgrumligt är jag i zonen igen.

Bruset från hav och blåst är som en dov avslappningsmelodi inne i huvan. Ett havsörnspar seglar drömlikt iväg utanför mig. Det här är mitt element. Det är här jag laddar upp och slappnar av, i en mix av djup koncentration och avsaknad av kontroll. Jag låter mig ledas av vatten och tid, medan jag vadar omkring och kastar inåt, utåt och mittemellan. Så kommer den första stöten. Den väcker till och med det stelfrusna lillfingret till liv. Nyss kände jag knappt fingret, nu värker det av kylan. Jag förtränger det. Kastandet och betets placering i vattenmassorna blir det enda.

Där! Där sitter den. Rullar, stökar, är tung. Mot det grönsvarta havets kuliss ser hon blank ut, men jag förstår. Jodå, visst är det en utlekt fisk. När vi tar oss mot land, jag och fisken, dyker en något algbeklädd "tag" upp. Hon är märkt. Det är makalöst... för den här fisken har jag själv varit med och märkt, när kompisarna Micke och Nisse hade bråda dagar i ett par av de större åarna på ön. 78 centimeter lång, men nu med tom mage.
[OBS! Fångar du en märkt öring ska du rapportera den här.]


Vad är oddsen för att vi skulle ses nu igen? Tre månader efter märkningen, flera mil från ån, passerar hon mitt bete och väljer att bita över det. Vedermödorna hon haft längs kusten under dessa månader kan man bara spekulera i. Men ett par otrevliga köttsår på bakkroppen vittnar om en del tuffa upplevelser. Jag återbördar henne till havet. Sällan är en fisk värd sin frihet så mycket som den här kämpen. Hoppas att vi inte ses igen. Lev länge och håll dig borta.

P.s. Vad tror du om den här skadan? Några potentiella ledtrådar: annan fisk, säl, mink, lekfajt, skarv, felkrokning, sjukdom ... Fler?

13 kommentarer:

Anonym sa...

Propellerskada kanske?
MVH
Alexmcfire

Anonym sa...

Fast nät är väl det troligaste.
MVH
Alexmcfire

Nicka - fiskebloggaren sa...

Nät är nog mindre troligt. Det brukar synas på fler sätt om maskorna har förstört fjällen. Det har ju de facto försvunnit stycken av kött.

Det troliga verkar vara att det är ett hungrigt exemplar av flodnejonöga som bitit sig fast och fått ett skrovmål.

Anonym sa...

Kan något ha hänt vid märkningen?...kanske några lossade fjäll som lett till bakterieangrepp, eller ett för hårt grepp som gav tryckskador?
/Bottennapparn

Nicka - fiskebloggaren sa...

Nä, det är sannolikt hugg- och ätmärken efter nejonöga. Ska lägga upp en bild här snart så förstår ni. :)

fiskefantast sa...

kan hålla med dig men samtidigt så känns det som ett bett från en säl. Kompisen fick för något år sedan en Regnbåge med liknande skador och man kunde verkligen se huggtandsbett från säl på bägge sidor av kroppen. Satt på ungefär samma ställe på kroppen som din fiska hade skadorna.

Nicka - fiskebloggaren sa...

Jo, men då borde det rimligtvis vara bett på båda sidorna av kroppen. Nejonöge-experterna Nisse Ljunggren och Micke Söderman håller just nu på att skicka vidare bilderna, men deras första intryck var: nejonöga!

Jag inväntar fler svar. :) Spännande det här...

Herr D sa...

Härligt med sådana odds :-) vem kunde ana?
För att bidra lite till teorier och funderingar så kanske det är en form av Flavobacterium psychrophilum, dvs bakteriell kallvattensjuka. Bakterien ger svulster som sedan spricker i ett kraterliknande sår med gulnande kanter. Vanligt på sättfisk och det verkar ju finnas en del o krokarna.

Henrik sa...

Själv är jag mer intresserad av nationaliteten på lastfartyget i bakgrunden på bild nummer 1. Kan det vara en polack som fraktar flis till fjärrvärmeverket i Västerås? Eller är det en fillipinflaggad grek med brännolja till Sundsvall? Vad tror du Nicka?

Nicka - fiskebloggaren sa...

Det är en svår nöt att knäcka. Inte ens på originalfotot går det att avgöra fartygets flagg. Min första gissning hade varit "rostig, rysk skorv". Men ju mer jag funderar över den förmodade ruttens riktning - och indicier i övrigt - så lutar jag istället åt att fartyget lyder under helt annat befäl. Kan det vara ett skepp som kommer lastat med ännu fler fenrötingar? Eller skalpeller för effektiv fenklippning, med ankomsthamn Storstaden? :)

Anonym sa...

Eftersom fartyget inte kan identiferas rör det sig sannolikt om en maskerad västkusttrålare. Den har fått nys om öringsfisket och rensar just nu pallarna på vad som snart saluförs som "Äkta Gotlandsforell"...
/Bottennapparn

Jarkko sa...

Jag tror faktisk att det kan vara en lekfajt . Om det hade vatt en säl så hade nog skadan varit lite större. Om där inte är en skada på andra sidan av fiske så tror jag det inte är en säl.

Nicka - fiskebloggaren sa...

Nä, hörni... som jag redan skrivit - det sannolika är nejonöga.