Dags att veva snabbt

Nu är de här. Silverpilarna from hell, eller ett fiskeglädjens budskap - det beror på vem du frågar. Men näbbgäddorna är definitivt här och härjar runt vår kust. De frossar gärna på tobisen, som syns överallt, så släng gärna ut något långsmalt och silvrigt om du vill kroka en eller annan näbbis. Eller släng ut vad som helst. Oftast är de inte kräsna. Ett långkastande drag som tål högt tempo bara.

Däremot kan de vara mer än luriga att kroka och få att hänga med. Längs ner ser du en bild på mitt stående tips: en ganska grov nylontafs på några centimeter mellan draget och en sylvass kemslipad krok i storlek 6, 8 eller 10. Nylonlinan kan gärna vara 0,45-0,60 millimeter. Den ska tåla näbbgäddans vassa och raspiga näbb och dessutom tycker jag att en stelare (rakare) tafs krokar bättre. Någon annan tycker säkert helt annorlunda. Fiska gärna i anslutning till sandområden där tångflader breder ut sig. Och fiska snabbt, använd polariserande glasögon och håll utkik. Du kommer att se dem.

Är du fortfarande fast i havsöringsträsket ska du inte misströsta. Vattnet är kallt och öringen finns därute, framför allt under tidiga morgnar och sena kvällar. Det finns också sträckor där näbbgäddorna av olika anledningar håller sig borta, eller inte är så talrika. Där kan öringen hinna före den vindsnabba pilen till fisk. Det kan tänka sig att jag försöker mig på att hitta några stora, feta tobisjägare. Men mest av allt fokuserar jag på andra arter och metoder nu.  Vansinnigt roligt, det här med fiske...