Underbart väder under fel tid

Många gånger bär det emot att lämna hemmalandskapet. Försoffad? Rädd för förändringar? Bah! Det är ju bara så många fiskeplaner som ligger på hög och inväntar klartecken. Men när det lockas med tunga beten och ännu tyngre gäddor i ett vatten någonstans, inte så vansinnigt långt borta, så ger jag mig iväg. Termosen bredfylld, bilen likaså. Jag har spön och beten för alla upptänkliga situationer: djupt, grunt, snabbt, långsamt. Små beten, stora beten och beten i alla upptänkliga färger och former. Tång, vågsäck, avkrokningsmatta, extrakrokar i parti och minut ... Jag har nog allt jag kan tänkas behöva. Jag saknar bara vaccinationen mot stiltje och högsommarvärme.

För varmt blir det naturligtvis. Är det inte permafrost så är det tokvärme. Sportfiskarens öde förseglas samma dag som han eller hon verkligen inser att livet ska levas genom att söka fiskkontakt via en lina. Den dagen förbannar också väderguden den stackars fiskaren. Eller så gäller det bara några av oss. Vad vet jag? Alla som fiskat gädda på riktigt vet ju i alla fall vad supersommarväder brukar innebära. Locket på. De annars så bitska, rappa och huggvilliga efterleksfiskarna är plötsligt helt omutliga. Eller nästan. Några gäddrackare lurar vi upp. Och färg på näsan och kortbrallebenen får vi. Inte nog med det. Att fiska är vansinnigt roligt. Att fiska gädda är makalöst roligt. Det är bara det att just de här dagarna hade passat bättre för matchspö, flötestoppar, mäsk och helt andra arter än den underbart arga gäddan... Aldrig är man nöjd, va?