2009-01-21

Fenfattiga stridsfiskar

Ett tungt lock av fuktmättad luft och dimma bäddar in omgivningarna. En känsla av novemberdis, i midvintern. Stilla hänger blöta vimplar längs flaggstängerna. Gårdagens stadigare sjögång rullar in med glasklart vintervatten. Vid sådana här tillfällen har jag några platser jag gärna vill besöka.

Tredje kastet. Förbaskat. En otäckt stor stjärtfena vispar till och en lång, grafitgrå rygg med vita fenor undertill vänder och försvinner i virvlar. Virvlarna är ett kapitel för sig. I det stilla grådiset som bara bryts av stora, runda vågsvall är gråvädret som ett förstoringsglas. Varenda virvel från stenar, tångruskor och fiskfenor är akvarieglasklara. De ger hopp, håller mig på tårna och ger inspiration. Och fiskarna är plötsligt många.

De följer, puffar, hugger och stretar fint emot när jag krokar dem. När de trilskas och är tveksamma fungerar det vanliga - höghastighetsfiske med plötsliga stopp, eller det motsatta: lååångsamt fiske, kanske med andra beten. Märlor står på menyn. En räk- eller märlimitation och Bombarda fäller nästa landade fisk.

Jag behåller två. Båda är odlade, så det känns mer som en gärning än ett illdåd att ta väck dem från kusten. Båda, plus åtminstone ytterligare en av fiskarna, har alla typiska kännetecken på odlingsöring - fettfenan bortklippt, knäckt ryggfena och dessutom avsaknaden av bröstfena (eller en starkt deformerad sådan). Även analfenan är knycklad på en av firrarna. Bröstfenesyndromets förklaring är, enligt tillförlitlig forskaruppgift, att fiskarna går i stora betongtråg som små. De simmar runt, runt - ofta i samma varv - och skrapar helt sonika bort fenan. Jag behöver inte säga mer om vad jag anser om den saken. Men man får ge dem en eloge för att de simmar ända hit och fajtas duktigt. För paradoxalt nog är det ju underhållande med horder av hitflyttade fiskar som röjer runt framför mina fötter. Jag tappar räkningen och går ur vattnet.

Grådiset avslöjar inte vad som ska hända härnäst. Står vi inför en ny köldchock, eller ska mildvädret fortsätta att dominera vintern? Tja... lite november mitt i januari är inte helt fel.

7 kommentarer:

Anonym sa...

Hej Nicka

Ungefär hur stor en del av de havsöringer du får upp är odlad (eller åtminstonde med fenskador)? Det verkar vara rätt månge!

Jacob

Nicka - fiskebloggaren sa...

Hej. Exakt hur många procent det rör sig om har jag svårt att svara på just nu, men det är en ganska betydande del trots allt.


Glöm dock inte att jag givetis inte redovisar varenda fångst, eller fisketur här... :)

Anonym sa...

"Glöm dock inte att jag givetis inte redovisar varenda fångst, eller fisketur här... :)"

- jag vet. Och det gör det enda mer imponerande, at du kan uppdatere bloggen så ofta! Men annars kunde jag väl närmast räkna det ut själva :)

Jag frågar därför at jag tycker jag får upp rätt så stor del fisk med fenskador - specielt med tanke på att det inte sätts ut någon öring på Gotland.

Ergo måste det komme imponerende månge fisk långt ifrån!

Interessant emne, tycker jag :-)

Jacob

Nicka - fiskebloggaren sa...

:) Hej där.

Jo... det är ju mycket fisk som sätts ut runt Östersjön. Många verkar hamna här - kanske framför allt en hel del Stockholmsöring. Just därför har man kontrollerat åarna på jakt efter lekfisk som inte hör hemma här. Några har det varit, men kanske inte så många som det fanns farhågor för.

Men att pytsa ut fisk utan hemadress till höger och vänster må ge en del fisk att kasta draget efter, men det är frågan om det är speciellt bra/smart i långa loppet... Speciellt ur ekologisk/biologisk synvinkel.

Men ett brännande och svårt ämne som kräver mer diskussion än det lilla här.

Hur som helst kan vi konstatera att det är ganska mycket odlad fisk som cirkulerar runt vår ö. Jag äter gärna upp en och annan av dem. :)

Anonym sa...

Quasimodo HÖ:ar, har fått en själv på 1980-talet som föddes med krökt ryggrad....
MVH
Alexmcfire

Herr D sa...

Skulle kunna vara odlad Dalälvsöring med "klippta" föräldrar (Höger bukfena klippt).
Beroende på sizen på fisken förstås.

Nicka - fiskebloggaren sa...

Hello. Ja, fast nu var det åratal sedan man förbjöd den dumheten.

Bröstfenan är ju viktig för styrsel och balans. Har fått ett antal sådana här fiskar, så jag har rotat i det. Med största sannolikhet är det en fysiskt uppkommen skada som finns på en hel del firrar.

Enligt Fiskeriverket så förekommer det ingen bröstfeneklippning i Sverige, Danmark eller Finland åtminstone. Hur det förhåller sig i Polen med omnejd vetetusan.